Där nere står bänken där vi satt, kvällen när vi vart ihop. Funderar på att bära iväg den och glömma bort.


Markus Krunegård – Mitt kvarter


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0