Musica de la santa

Jag och Alice kom till Skeppsbron cirka tjugo i åtta, spelningen började åtta, och det var nästan inga där alls. Vi hamnade längst fram utan att behöva anstränga oss det minsta och förutom oss var det mesta små söta par som huttrade tätt ihopkurade under sina paraplyer, samt några få sexton-sjuttonåringar med tygkassar och några förvirrade äldre människor som antagligen hade trivts bättre på schlager-kvällen i Kungsan.

Inte ens när Timo började spela blev det något tryck, nästan inga sjöng med och få applåderade när låtarna var slut. Ärligt talat skämdes jag nästan för den urdåliga publiken, samtidigt som jag tyckte synd om Timo som sprudlade av energi utan att få något tillbaka.

Men det var en kul spelning, trots den dåliga publiken och krångel på scenen. Och visst märktes det att både band och Timo hade fått i sig några öl innan/under spelningen... Men som sagt jag hade kul och bandets energi var jättehärlig och ja, så mycket mer kan man väl inte begära av en gratis konsert en regning junidag?
/Lisa

(Ps. Alice om du vill lägga till något, så feel free att kladda i min text/skriva en egen)

Dethär kanske blir en aning förvirrande, men nu är det iaf Alice som skriver. Jag tar såklart min chans att få kladda lite i Lisas inlägg. Dock har jag inte så mycket att tillägga, Timo var glad och spelningen sprudlade av energi. Jag glömde bort blåsten och duggregnet och att jag frös i min alldeles för tunna kavaj. Dock var hela publiken, förutom första och möjligen andra raden, stela som pinnar och rätt så "meningslösa" som Timo valde att uttrycka det. Men Timo var somsagt glad och det var jag också, så jag tyckte att det blev en riktigt mysig kväll.

Två låtar från kvällen som gav starkt intryck live var, Timo Räisänen – Carry me Home och Timo Räisänen – My Valentine.

/Alice